Fo-rapport 2016
Anders Olofsson


Forskning kring familjär amyloidos med polyneuropati befinner sig just nu i en mycket intressant tid där en rad olika approacher för att både förstå och motverka sjukdomens orsaker och förlopp studeras. De senaste årens forskning i vår grupp har till stor del ägnats åt metodutveckling där vi bland annat utvecklat system för att följa olika läkemedels effektivitet i den miljö de befinner sig. Resultaten av detta arbete har resulterat i en ny bild av många kända TTR bindare och även en förklaring till deras olika effekter (1). Med grund i denna experimentella uppställning har vi under det gångna året karakteriserat en förfinad variant av den mycket specifika TTR-bindaren luteolin (2) samt identifierat hur TTR mycket selektivt binder ett av våra vanligast flamskyddsmedel, tetrabromo-bisfenol-A (TBBPA) (3). TBBPA har en relativt låg giftighet men tyvärr även en låg biotillgänglighet vilket inte gör den till en lämplig kandidat. Resultaten ger dock intressanta uppslag till hur strukturer kan göras mer specifika. TTR har en unik förmåga att ta upp och binda en rad olika föreningar vilket är en effekt vi under året även studerat tillsammans med Patrik Anderssons grupp (Kemiska inst. Umeå Universitet). Vi har här studerat proteinet TTR och dess förmåga att binda föreningar man normalt betecknar som miljögifter där TTR (4).   

TTR är på många sätt ett intressant protein och vi har nog ännu inte identifierat alla dess fysiologiska egenskaper. En intressant aspekt är att TTR har en skyddande effekt vid Alzheimers sjukdom, vilket spontant kan tyckas besynnerligt då denna också hör till gruppen amyloidoser. Vi kan här presentera mycket intressanta rön där vi visar hur de giftigaste protein sammansättningarna vid Alzheimers sjukdom, effektiv oskadliggörs av proteinet TTR (ännu inte publicerad studie).

Hur skall man då beakta detta i ett sammanhang där man idag på olika sätt försöker sänka nivåerna av TTR? Innebär det en risk att ta bort proteinet? Här är det viktigt att notera att Alzheimers sjukdom orsakas av proteinsammansättningar innanför den så kallade blod-hjärn barriären. TTR tillverkas på båda sidor om denna barriär och utbytet där emellan är lågt. Då man med relativt hög säkerhet kan säga att det är produktionen av TTR innanför blod-hjärnbarriären som ger ett skydd mot Alzheimers, så är det sannolikt ingen större fara att sänka produktion av TTR i lever. Frågan är dock relevant då det bara under de senaste åren öppnat sig mycket spännande möjligheter att modulera genuttrycket. I min grupp undersöker vi här även ifall man med den teknik som går under namnet CRISPR/Cas9 permanent kan stänga av produktionen av TTR i levern. Detta görs för närvarande i möss och utfallen av de första försöken kommer att presenteras inom kort. Potentialen på lång sikt ligger i att skapa ett permanent stopp för sjukdomens progression där jag tror att vi här ser början på en mycket intressant utveckling.