Möjligheterna att behandla patienter med Skelleftesjukan blir allt bättre. Nyligen presenterades framgångar med genterapi men också behandling med läkemedlet Vyndaqel visar positiva resultat i en studie som publicerats i tidskriften Journal of Neurology.

Medicinen syftar till att stabilisera halten av äggviteämnet transthyretin som bildas i levern. Tanken är att förhindra att det splittras och bildar den skadliga substansen amyloid, en typ av fibrer som ger upphov till Skelleftesjukan, också kallad familjär amyloidos, FAP.

Medlet har testats som alternativ behandling till levertransplantation i två stora studier, ledda av Teresa Coelho från Portugal och i samarbete med forskare från ett flertal länder, bland annat Ole Suhr, överläkare och professor vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet.

Försämras långsammare
Och effekterna har varit goda. Nu bekräftar långtidsbehandling med läkemedlet att patienterna försämras i långsammare takt.

I den första studien, publicerad 2012 i tidskriften Neurology, konstaterade forskarna att Vyndaqel fick försämringan av patienter med Skelleftesjukan att gå långsammare.

I en studie som samma forskargrupp nyligen publicerade i den medicinska tidskriften Journal of Neurology har man fortsatt följa upp patienterna under ytterligare ett år. Eftersom tidig behandling är viktig för att förhindra irreversibla organskador har studierna gjorts på patienter som är tidigt i sjukdomsförloppet.

Ole Suhr konstaterar att den positiva effekt som de observerat på förloppet i första studien fortsätter att hålla i sig:
- Vi kunde dessutom visa att patienter som tidigare fått placebo, alltså icke aktiv substans, fick en gynnsam effekt på sjudkomsutvecklingen när de bytte till aktiv substans.

Goda utsikter
Med genterapi som stoppar bildandet av ämnet transthyretin och med ett läkemedel som bromsar effekterna där ämnet redan bildats har, menar Ole Suhr, utsikterna för patienterna tydligt förbättrats.
- Vi har alltså nu ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsutvecklingen, och ytterligare läkemedel är på gång. Det lovar gott för framtiden!

Vyndaqel är hittills det första läkemedel som kunnat påverka sjukdomen och bromsa dess förlopp. Studien ligger till grund för den europeiska läkemedelsmyndighetens godkännande av läkemedlet för behandling av patienter i en tidig fas av sjukdomen.
 


 

Nytt hopp om stopp för Skelleftesjukan

 I en studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine visar forskare vid bland annat Umeå universitet att det med hjälp av genterapi är möjligt att bromsa eller rent av stoppa sjukdomsutvecklingen vid Skelleftesjukan. 

Vid ärftlig transthyretinamyloidos, Skelleftesjukan, bildar äggviteämnet transthyretin efter felveckning så kallade fibriller (amyloid), som inlagas i olika organ, vilket leder till obotliga organskador. När denna process har börjat, så har det visat sig vara svårt att hejda sjukdomsutvecklingen. Behandling i olika former, inklusive levertransplantation, har prövats. Men även om man har visat viss effekt på sjukdomsförloppet, så har hittills ingen behandling visat sig vara tillräckligt effektiv för att stoppa sjukdomsutvecklingen. 

Även om mutationer i den så kallade transthyretingenen ökar risken för att sjukdomsprocessen startar, så kan även normalt icke-muterat transthyretin att bilda amyloid. Därför vore det önskvärt att kunna stoppa produktionen av transthyretin och därmed förhindra fortsatt amyloidbildning.
I djurexperiment har man visat att försöksdjur som saknar cirkulerande transthyretin inte utvecklar några tecken till sjukdom.

I en Fas 1-studie med ett läkemedel som är utvecklad av Alnylam Pharmaceuticals, Boston, USA, och med deltagande av läkare från Amyloidosteamet vid Norrlands universitetssjukhus, och från andra amyloidoscentra i Europa, har man lyckats att radikalt sänka halten av transthyretin med så kallad silencing RNA. Det är en kort gensekvens som förhindrar transkriptionen av budbärar-RNA i levercellen och på så sätt syntesen av transthyretin. Med en speciell nano-fettpartikel som bärarsubstans för läkemedlet, kunde man signifikant sänka blodkoncentrationen av transthyretin både hos patienter med Skelleftesjukan och hos friska frivilliga försökspersoner. 

Eftersom cirkulerande transthyretin nästan enbart bildas i levern är det en fördel att läkemedlet enbart absorberas i levern, och med en senare utvecklad nanofettpartikel har man lyckats minska transthyretinkoncentrationen i blodet med över 80 %. Med en så radikal sänkning av koncentrationen verkar det troligt att man helt kan förhindra amyloidbildning, och på så sätt effektivt förhindra fortsatt sjukdomsutveckling. 

Läkemedlet administreras som en infusion, och bland deltagarna i studien varade effekten i flera veckor. Vid behandling måste man alltså upprepa infusionerna för att uppnå en kvarstående effekt. Under studieperioden observerades inga allvarliga biverkningar, däremot fick patienterna läkemedel för att motverka allergiska reaktioner. 

– De lovande resultaten har gjort att vi nu fortsätter prövningen av läkemedlet i nya kliniska studier. Att man har lyckats att minska halten av ett sjukdomsframkallande äggviteämne med hjälp av så kallad ”gene silencing” är av intresse inte enbart för patienter med ”Skelleftesjukan” utan också för patienter andra sjukdomar där ett kroppseget äggviteämne framkallar sjukdom, säger Ole Suhr, adjungerad professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt överläkare vid medicinkliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, som är en av de svenska forskare som har medverkat i studien.